Läs Love Fälts och Stina Pilottis artikel om metaverse och de utmaningar som följer med detta.
1969 var ett händelserikt år. Det var året då människan landade på månen och året när Internet för första gången togs i bruk. Sedan dess har det naturligtvis skett en enorm förändring. Nu är dock nästa generations internet och sociala nätverk här; metaverse. I metaverse ska människor kunna interagera med andra personer i form av avatarer. Dessa avatarer, eller digitala representationer av människor, kommer att kunna besöka museer (innehållandes digital konst), äta på restauranger, ha arbetsmöten och i övrigt socialisera med varandra. Det handlar med andra ord om en digital värld som alternativ till den riktiga världen.
Många bolag ser nya affärsmöjligheter med metaverse. Den digitala representationen av dig, din avatar, kommer exempelvis att behöva digitala kläder. De stora modeföretagen har identifierat möjligheten att sälja digitala skor, kläder, väskor eller kepsar till användarnas digitala individer. De digitala kläderna kommer att bära modevarusens varumärken, t.ex. Nikes ”swoosh”. Digitala varor i metaverse kommer även att kunna säljas i form av en NFT ”Non-fungible token”, vilket är en blockkedjebaserad teknik som gör det möjligt att bevisa att just du äger ditt digitala original av dina Air Jordans.
Med metaverse ställs en rad legala frågor på sin spets. Kommer varumärkesinnehavare som tex. Nike, Gucci eller Louis Vuitton att kunna hindra andra bolag från att sälja digitala kläder med deras varumärken? Behöver företag börja skydda sina immateriella rättigheter på ett nytt sätt nu när metaverse knackar på dörren, eller räcker de ”traditionella” varumärkena för att bolagen ska kunna skydda sina tillgångar? Dessa frågor kommer att få sitt svar, det är bara en fråga om när. Vissa av de domstolsprocesser som nu inleds är en väg för att bilda klarhet i frågorna ovan.
I en stämningsansökan som nyligen lämnades in till en federal domstol i New York anklagar Nike bolaget StockX för varumärkesintrång, efter att StockX sålt NFT sneakers med Nikes varumärken kopplat till fysiska exemplar av skorna. De digitala skor som StockX säljer kan enligt StockX senare bytas in till fysiska exemplar, eller säljas vidare digitalt.
I stämningen förlitar sig Nike på varumärket som är registrerat för fysiska skor samt för återförsäljning av fysiska skor. Utöver detta hävdar Nike att de sedan tidigare har använt sina varumärken för olika virtuella varor och i virtuella miljöer. Nike hävdar därför att de har en oregistrerad rätt till sina varumärken för digitala varor. Nike hänvisar utöver detta till sina metaverse-inspirerade varumärkesansökningar för digitala varor och återförsäljning av dessa varor som lämnades in i oktober 2021. Det återstår att se hur domstolen ser på Nikes varumärkesrättigheter och hur StockX använt dessa varumärken på sina digitala NFT skor.
Att lämna in nya varumärkesansökningar, där digitala kläder, skor och väskor skyddas som nedladdningsbara mjukvaror, är för övrigt den generella taktik som modeföretagen har använt för att säkerställa sina immateriella rättigheter i metaverse. Det råder nu något av en rusning efter kompletterande varumärkesskydd som ska omfatta de digitala motsvarigheterna till fysiska produkter. Även om det kan vara skönt med både hängslen och livrem, är det i dagsläget osannolikt att det är nödvändigt. Det finns flera legala argument som talar för att modeföretagen kan förlita sig på sina ”traditionella” varumärkesrättigheter för att komma åt intrång i digitala miljöer. Frågan är därför om det finns en omedelbar anledning till att rusa till registreringsmyndigheterna för att komplettera sin varumärkesportfölj?
The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.
