EU-kommissionen presenterade den 17 juli 2026 sitt förslag till översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Förslaget innehåller regler för perioden efter 2030 och ska bidra till EU:s klimatmål för 2040. Samtidigt syftar förslaget till att hantera den europeiska industrins konkurrensförutsättningar och skapa nya finansieringsmöjligheter för den gröna omställningen.
Förslaget innebär bland annat att utsläppstaket ska fortsätta minska, men långsammare än enligt dagens minskningstakt. Permanenta koldioxidupptag och internationella krediter får en större roll, medan fri tilldelning till utsatt industri föreslås fortsätta under 2030-talet med nya villkor. Även avfallsförbränning, flyg och sjöfart berörs av förändringarna.
Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet och kan komma att ändras under lagstiftningsprocessen.
Utsläppstaket ska minska långsammare efter 2030
Antalet utsläppsrätter inom EU ETS minskar varje år genom en så kallad linjär reduktionsfaktor. Enligt gällande regler är minskningstakten 4,3 procent till och med 2027 och 4,4 procent från 2028. Kommissionen föreslår att den ska sänkas till 3,7 procent under perioden 2031–2035 och till 1,7 procent från 2036. Om planerade internationella krediter inte finns tillgängliga kan minskningstakten från 2036 i stället bli 2,7 procent.
Kommissionen föreslår också förändringar av marknadsstabilitetsreserven, som reglerar överskottet av utsläppsrätter på marknaden. Från 2028 ska andelen utsläppsrätter som förs över till reserven enligt förslaget minska från 24 till 12 procent. Trösklarna för när reserven används och det maximala uttaget föreslås därefter gradvis sänkas.
Sammantaget innebär förslagen att fler utsläppsrätter kan finnas tillgängliga än om dagens minskningstakt och reservregler hade behållits. Ett större utbud kan minska utsläppshandelns styrning mot utsläppsfria lösningar och göra vissa omställningsinvesteringar mindre attraktiva på kort sikt.
Permanenta koldioxidupptag får en större roll
En central nyhet är att intäkter från EU ETS föreslås användas för att finansiera permanenta koldioxidupptag. Utsläppstaket ska enligt förslaget höjas med 250 miljoner utsläppsrätter under perioden 2031–2040. Utsläppsrätterna ska auktioneras och intäkterna användas för centrala köp av certifierade upptag genom bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring (BioCCS) och direktinfångning av koldioxid ur luft (DACCS). Därutöver föreslås en reserv om 10 miljoner utsläppsrätter om intäkterna inte räcker.
Verksamhetsutövare föreslås även kunna använda certifierade permanenta upptag från egen BioCCS-verksamhet för att kompensera för fossila utsläpp. Möjligheten att tillgodoräkna sådana upptag från den egna verksamheten kan förbättra affärsförutsättningarna för BioCCS-projekt inom svensk fjärrvärme och kraftvärme.
EU-finansierade köp av internationella krediter
Kommissionen föreslår att upp till 260 miljoner utsläppsrätter ska kunna avsättas och auktioneras för att finansiera köp av internationella klimatkrediter med hög miljöintegritet under perioden 2036–2040. Krediterna ska kunna bidra till EU:s klimatmål utan att direkt användas av enskilda företag för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter.
Den praktiska betydelsen kommer att bero på vilka kvalitetskrav som fastställs och om tillräckligt många godtagbara krediter finns tillgängliga. Beroende på hur mekanismen genomförs kan även denna del av förslaget påverka utbudet av utsläppsrätter och därmed prisutvecklingen inom EU ETS.
Fortsatt fri tilldelning till industrin – med nya villkor
Skyddet genom fri tilldelning av utsläppsrätter föreslås fortsätta under 2030-talet, men utformningen skiljer sig mellan olika sektorer. Från 2031 föreslås 80 procent av tilldelningen frigöras efter godkännande av en verifierad investeringsplan. Resterande 20 procent ska frigöras först när företaget kan visa att utsläppen har minskat vid utgången av respektive femårsperiod. För sektorer som omfattas av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, föreslås utfasningen av den fria tilldelningen förlängas till 2038.
Kommissionen föreslår även att en Industrial Decarbonisation Bank inrättas från 2028 för att stödja industriella omställningsprojekt. Vidare föreslås medlemsstaterna behöva använda minst hälften av auktionsintäkterna för särskilt angivna prioriteringar, bland annat ren energi, elnät, transporter, industriell omställning och innovation.
För energiintensiva företag innebär förslaget därför både ett fortsatt skydd mot internationell konkurrens och ökade krav på att kunna visa en trovärdig omställningsplan. Företag bör följa hur kraven på planernas innehåll, verifiering och uppföljning utformas.
Avfallsförbränning omfattas stegvis
Kommissionen föreslår att förbränning och samförbränning av icke-farligt avfall i anläggningar med en kapacitet över tre ton per timme ska omfattas av EU ETS. Skyldigheten att överlämna utsläppsrätter ska enligt huvudregeln fasas in med 25 procent 2031, 50 procent 2032, 75 procent 2033 och full skyldighet från 2034. Förslaget innehåller dock möjligheter till nationella undantag under vissa förutsättningar. Farligt avfall föreslås undantas.
Flyg och sjöfart berörs också
Förslaget innehåller även förändringar för flyg och sjöfart. Tillämpningsområdet föreslås utvidgas i vissa delar och särskilda stödåtgärder införas. För sjöfarten föreslås bland annat att även fartyg mellan 400 och 5 000 bruttoton ska omfattas, samtidigt som utsläppstaket höjs för att beakta de tillkommande utsläppen.
Företag inom transportsektorn och företag som är beroende av flyg- eller sjötransporter bör därför analysera hur ett utvidgat tillämpningsområde kan påverka kostnader, avtalsvillkor och rapporteringsskyldigheter.
Den fortsatta processen
Europaparlamentet och rådet ska nu ta ställning till kommissionens förslag. Eftersom reglerna i huvudsak avser perioden efter 2030 finns tid för förhandlingar, men förslaget påverkar redan nu förutsättningarna för långsiktiga investeringar. Vi följer lagstiftningsprocessen och återkommer när Europaparlamentets och rådets positioner har blivit tydligare.
Vad kan företag göra redan nu?
Förslaget ger en första bild av villkoren inom EU ETS under 2030-talet, men flera frågor kommer att avgöras i den fortsatta lagstiftningsprocessen och genom kompletterande regler. Berörda företag bör redan nu följa utvecklingen av utsläppstaket och marknadsstabilitetsreserven, kraven för fri tilldelning, reglerna för permanenta upptag samt infasningen av nya verksamheter.
För svenska energi- och industriföretag blir det särskilt viktigt att bedöma hur den framtida prissignalen påverkar investeringskalkyler och om planerade projekt kan få stöd genom de nya finansieringsmekanismerna. Verksamheter inom avfallsförbränning bör även bevaka konkurrensvillkoren under infasningen, medan företag med BioCCS-projekt bör följa de kommande reglerna om certifiering, finansiering och användning av permanenta upptag.
The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.
[View Source]
