Regeringen har remitterat ett förslag om ett svenskt förbud mot att tillhandahålla vissa konsumentprodukter som innehåller PFAS över angivna gränsvärden. Förbudet föreslås omfatta bland annat kosmetiska produkter, skidvalla, textilier, läder och skinn samt vissa material av papper, kartong och metall som kommer i kontakt med livsmedel.
Förslaget innebär att Sverige går före den breda begränsning av PFAS som för närvarande utreds inom EU. Företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller säljer de berörda produkterna på den svenska marknaden bör därför kartlägga sina produktflöden och säkerställa tillgång till tillförlitlig information från leverantörskedjan.
Sverige föreslås införa nationella regler i väntan på EU
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp syntetiskt framställda ämnen som är mycket svårnedbrytbara. Flera PFAS-ämnen har redan begränsats genom EU:s kemikalielagstiftning. Sverige och fyra andra europeiska länder har dessutom lämnat ett förslag till en bred EU-begränsning, men den processen väntas ta flera år.
Mot denna bakgrund föreslås ett nationellt förbud för vissa konsumentprodukter där det enligt promemorian finns ett tydligt behov av att minska exponeringen och där PFAS-fria alternativ i stor utsträckning bedöms vara tillgängliga. Regleringen föreslås införas i förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
Förbudet omfattar flera vanliga konsumentprodukter
Förslaget innebär att kosmetiska produkter och skidvalla inte får tillhandahållas konsumenter om de innehåller PFAS över de föreslagna gränsvärdena. Detsamma gäller konsumentprodukter som består av textilmaterial, läder, päls eller skinn, exempelvis kläder, skor och andra textila produkter.
Förbudet föreslås även omfatta material och produkter av papper, kartong eller metall som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det kan exempelvis röra sig om livsmedelsförpackningar och vissa köksartiklar. Plastbaserade material omfattas däremot inte av det föreslagna nationella förbudet.
Med tillhandahållande avses enligt den bakomliggande EU-rättsliga definitionen leverans eller tillgängliggörande till tredje part, mot betalning eller kostnadsfritt. Förbudet kan därmed få betydelse i flera led av distributionskedjan och inte endast vid försäljningen till slutkund.
Tre alternativa gränsvärden föreslås
En produkt föreslås omfattas av förbudet om den innehåller minst 25 μg/kg av ett enskilt icke-polymert PFAS-ämne, minst 250 μg/kg som summan av icke-polymera PFAS-ämnen eller minst 50 mg/kg total mängd PFAS. Gränsvärdena är alternativa, vilket innebär att det är tillräckligt att ett av dem överskrids.
Vidare föreslås att när den totala mängden fluor är minst 50 mg/kg ska fluorhalten antas komma från PFAS om inte den som tillhandahåller produkten kan visa att fluorhalten kommer från ett eller flera ämnen som inte är PFAS.
För företag innebär detta ett behov av dokumentation och, i vissa fall, kompletterande analyser.
Undantag för bland annat begagnade produkter och skyddsutrustning
Förbudet föreslås inte gälla begagnade produkter. Vissa typer av personlig skyddsutrustning och annan skyddsutrustning undantas också, eftersom PFAS i vissa fall bedöms vara nödvändiga för att uppnå tillräcklig skyddsnivå. Undantag föreslås även i den utsträckning som användningen av PFAS uttryckligen är tillåten enligt annan EU-reglering.
Förslaget innehåller däremot inte något generellt undantag för produkter som redan har tillverkats eller köpts in när reglerna träder i kraft. Företag med långa inköpscykler eller stora lager kan därför behöva beakta det föreslagna ikraftträdandet redan i kommande inköp och leverantörsavtal.
Tillsyn och sanktioner enligt miljöbalken
Kemikalieinspektionen föreslås få det huvudsakliga tillsynsansvaret för primärleverantörers tillhandahållande på marknaden. Kommunerna föreslås ansvara för tillsynen över annan yrkesmässig hantering, medan Läkemedelsverket föreslås ansvara för kosmetiska produkter.
Överträdelser kan bli föremål för tillsynsåtgärder och sanktioner enligt miljöbalken. Promemorian bedömer att överträdelser av förbudet kan omfattas av straffansvar enligt miljöbalkens regler. Det är därför viktigt att företag kan visa vilka kontroller som har gjorts och vilket underlag som ligger till grund för bedömningen att en produkt uppfyller kraven.
Företag bör påbörja förberedelser före ett beslut
Förslaget publicerades den 23 juli 2026 och remissvar ska lämnas senast den 30 november 2026. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Även om den slutliga regleringen kan komma att ändras under den fortsatta beredningen bör berörda företag redan nu överväga att kartlägga vilka produkter som omfattas, inhämta uppgifter om PFAS-innehåll från leverantörer, se över krav och ansvarsfördelning i leverantörsavtal samt planera för utfasning av produkter som riskerar att inte uppfylla gränsvärdena.
En särskild fråga är hur företag ska verifiera att importerade produkter och komplexa varor uppfyller kraven. Tillgången till information längre ned i leverantörskedjan kan vara begränsad, samtidigt som det yttersta ansvaret enligt förslaget knyts till den som tillhandahåller produkten på den svenska marknaden.
The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.
[View Source]
