Att söka patent är inte billigt, och de flesta inser snabbt att kostnaden för ansökningsprocessen måste vägas mot potentiella inkomster. Frågan är hur man bäst går till väga för att göra det. Om man har lyssnat på oss de senaste åren kan man lätt få intrycket att det handlar om att göra en enkel DCF-modell för att sedan jämföra två stora tal med varandra.
Tyvärr är detta i många fall helt fel väg att gå, speciellt för mindre företag.
En förutsättning för att ett företag skall kunna skapa värde på ett långsiktigt sätt är att man har etablerat kontroll över de tillgångar som samspelar i värdeskapandet. Det är ofta mer komplicerat än man kan tro. Först måste man identifiera vad det är som skapar värde, och sedan måste man på något vis bestämma sig för hur mycket denna process, teknik eller metod är värd. Problemet är att denna bedömning lätt blir ensidig, dels för att det är svårt att skapa trovärdiga modeller för att räkna på ”värde”, dels för att många glömmer att räkna med många av de mer subtila värdena av IP.
Ett patent är ett tidsbegränsat monopol. Att äga ett patent är att äga rätten att gå till domstol över något som man uppfattar som ett intrång, men det är också mycket mer än så. Det är en form av trygghet och en bekräftelse på att man skapar något av värde, och viktigast av allt; en form av kommunikationsverktyg.
Genom att söka patent kommunicerar man, bara genom att betala för den stora engångskostnaden, en långsiktighet och en tro på sin idé. Ett godkänt patent är många gånger en förutsättning för att få tillgång till någorlunda billig finansiering, vilket ofta är den största utmaningen för små företag. Att endast göra en DCF-modell med kostnader och utgifter blir därför ofta mycket missvisande. För att modellen skall gå att applicera behöver den ta hänsyn till alla övriga värden som patent (eller annan IP) bidrar med, vilket kan vara svårt. Det innebär till exempel att värdet av ett första patent är större än värdet av ett andra, eller att flera patent i vitt skilda fält kanske inte bidrar med så mycket värde alls. Egentligen finns det ingen gräns för hur många strategiska hänsyn man kan göra, men givetvis avtar marginalnyttan med varje ny parameter.
Att det är svårt, och dessutom kan göras precis hur svårt som helst, betyder inte att man inte bör försöka att kvantifiera värdet av en patentansökan, tvärtom är det nästan alltid en bra idé. Det betyder bara att det som vanligt finns många flera aspekter av en fråga än det kanske verkar vid en första anblick. Genom att ta hänsyn till fler aspekter kan man justera upp eller ner värdet av en potentiell patentansökan, och därmed ta bättre beslut i längden.
Vi på Rouse har genom vår långa erfarenhet av IP-frågor en djupgående förståelse av vilka utmaningar och möjligheter IP kan innebära. Det betyder att vi kan ge strategiråd som skapar värde på riktigt, oavsett var ni befinner er på er affärsresa.
Vill ni lära er mer om vad som är mest kostnadseffektivt för er? Maila mig på eoskarsson@rouse.com för en snabb konsultation.
The content of this article is intended to provide a general guide to the subject matter. Specialist advice should be sought about your specific circumstances.
